Ensamstående småbarnsmamma i en sliten miljonprogramstrea utanför Stockholm. Gillar David Bowie, Tove Jansson, militärhistoria, brittiskt kostymdrama och gamla Volvo. Har tillbringat alltför många dagar i livet på sjukhus men är fortfarande lika dålig på carpe diem och mindfulness. När jag inte är på landet. Med stora djur. Vasstungad feminist, semivegetarian och djurälskare med universitetspoäng i allt från kriminologi till veterinärmedicin
söndag 24 december 2023
Julkänslor
Män … När man känner sig lite ensam på julafton kan man alltid räkna med uppmuntrande sms från gamla tinderragg som fått en och annan julöl innanför västen. Ja, jag väljer att bli glad. Även om jag inte tror de hör av sig av omsorg om min situation eller för att de saknar min hjärna (den saknar jag så bra själv). Det har gått över tre år sen jag träffade en av dem. Drygt två år sen en annan. Så jag måste ha gjort intryck. En av dem är båtdejten från pandemisommaren. Han som hjälpte mig masta på min båt. Han var verkligen snäll på alla sätt och vis. Skrev så fina sms när jag var ledsen över min familj. ”Du är ingen dörrmatta! Du är en jättefin människa som bryr dig om andra!” Sånt. Inte många män kan uttrycka sig så. Och även om de kan så gör de inte. Men han gjorde. Och det värmde hjärtat att få så fina ord av nån man ”bara” träffat för att ligga med. Synd att han har så erbarmligt dålig musiksmak.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)