Jag beställde nyligen pärlor och pysselmaterial från något som vid en första anblick såg ut att vara en brittisk sajt. Jag köpte därifrån inte så mycket för priserna som för det faktum att det var enda stället jag fann en viss sorts pärlor på. Paketet anlände för några veckor sedan och allt var frid och fröjd förutom att ett par varor fattades, men detta skulle förstås ersättas av butiken.
Men för en vecka sen damp ytterligare en räkning ner. Nu för tull, moms och straffavgift på innehållet. Såvitt jag kunde förstå är det leverantören DHL som handhar saken och jag förstår ju att det är deras jobb och att jag inte har annat val än att betala när det nu visat sig att företaget är registrerat i Kina.
Problemet var bara att summan beräknats på beställningen och inte på det som faktiskt låg i paketet.
Efter en lång mejlväxling och telefonsamtal med DHL uppmanades jag att skaffa fram en ny faktura. Flera mejl senare kunde jag vidarebefordra denna till DHL. Då, och först då, säger de att de tar en avgift på 460 kronor för att göra en omprövning! Vilket är mer än hela fakturan, även okrediterad, går på!
Bedrövligt är ordet. För de som drabbas är ju inga storföretag. För dem lönar det sig att överklaga. Inte heller producenten i Kina drabbas då det är jag som får ta hela smällen.
Visst begriper jag att kinatillverkning hotar små, svenska producenter och jag försöker verkligen handla närproducerat när jag kan. Men i det här fallet erbjöd de en produkt som inte alls finns på hemmaplan. Och de skyltade inte direkt med att den kom från Kina och skulle beläggas med moms och tullavgifter innan jag ens hunnit räkna mina varor.
Nu undrar jag förstås var de extra 460 kronorna hamnar. Mest troligt i DHL:s ficka. Och jag kommer aldrig någonsin mer att anlita dem för att skicka mina Traderapaket. Up yours, DHL!
