Ensamstående småbarnsmamma i en sliten miljonprogramstrea utanför Stockholm. Gillar David Bowie, Tove Jansson, militärhistoria, brittiskt kostymdrama och gamla Volvo. Har tillbringat alltför många dagar i livet på sjukhus men är fortfarande lika dålig på carpe diem och mindfulness. När jag inte är på landet. Med stora djur. Vasstungad feminist, semivegetarian och djurälskare med universitetspoäng i allt från kriminologi till veterinärmedicin
lördag 2 mars 2013
Min tid som Bert är över.
Har hittills naglat alla finalister utom en i Melodifestivalen. Fram till ikväll alltså. Jag trodde Tintingate och Rolinski skulle gå vidare. Men småbrudarna höll hårt i sina mobiler ikväll. Och fröken Bert föll med övriga 30-plussare på mållinjen. Med naglat menar jag inte nödvändigtvis de låtar jag själv tycker är bäst eller mest uthärdliga, utan vad jag tror folket gillar. Har alltid varit bra på just Mello och hitlåtar. Tycker att det stundtals är underhållande tv. Som före detta nöjesreporter på en kvällstidning måste man ju titta. Nästan. Som ensamstående småbarnsmor blir man så illa tvungen. Synd på Rolinskis Modern Talkingcover ikväll. Och Jalla-låten som var ganska svängig. Jag är helt klart för gammal för att förstå en hårdsprejad dansgymnast som kör typ EN textad till särdeles dålig Justin Bieber-dunka dunka. Men söta och i vanliga fall skönsjungande keruben Robin hittade äntligen rätt ton i sin tyvärr lite för svåra låt. I finalen håller jag på Yohio. Vad annat kan man förvänta sig av en gammal glamrockare?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar