torsdag 3 juli 2014

Serviceminded på Västertorpsbadet? Någon?

Blev så glad när jag såg att Polisens IF ordnar utomhussimskola i grannskapet! Det är ju ganska bökigt och stundtals omöjligt för mig att ta mig in på badhusen  med barnvagn i släptåg. Så jag anmälde fyraåringen och i måndags var första dagen. 12 grader i luften och någon ynka grad varmare i vattnet gjorde att flera barn knappt vågade i. Min unge var dock förvånansvärt modig. Men han frös, stackarn. Så jag ägnade resten av dagen åt att, med bebis som vanligt på släp, försöka hitta en våtdräkt i Kungens kurva. XXL skulle ha för 99 spänn men i butiken hängde bara såna från tolv år. Jag letade överallt och frågade tre expediter och fick så småningom sällskap av en annan mamma från samma simskola. Efter närmare en timme i samma butik lokaliserades den sista dräkten i utlovade storlek 6! Gav den andra mamman mitt nummer ifall hon inte skulle få tag i en dräkt till sin pojke. Då han gick på lektionen före oss skulle han ju kunna låna. Några timmar senare kom sms från mamman som hittat en våtdräkt inne i stan. Och i samma veva meddelade Polisens IF att de flyttat undervisningen till Västertorps simhall... Nåja. Vi lär få användning för den där våtdräkten ändå, som den här sommaren artat sig. 
Men jag blev förstås orolig att inte komma in med vagn och bebis. PIF lovade försöka ordna saken och nästa dag möttes vi av en trevlig tjej som låste upp hissen och fixade bärhjälp de få trappstegen mellan hissplan och bassängplan. Det funkade bra i två dagar. I morse var hon inte där. Istället möttes vi av en annan tjej som gick omkring och skramlade med nycklar och myndigt förklarade att barnvagnar var förbjudna i badhuset. "Men jag har dispens eftersom jag opererat ryggen och min son går i simskola här" försökte jag. "Det är inte vi som håller i den simskolan! Det är Polisen och den skulle ha varit utomhus!". sa tjejen. Jo. Det visste vi.
"Men det gick ju bra i går. Och i förrgår."
"Vagnar är inte tillåtna här. Ni får parkera i entrén!" svarade hon.
Vad är det med den sortens paragrafryttare? Jag börjar undra om det var samma tjej som snäste lika otrevligt åt en rullstolsburen som besökte badet härom året. Västertorps har inte gott rykte i handikappkretsar. Visst blir golvet skitigt av barnvagnar och rullstolar. Men varje vettig människa fokuserar på att lösa problemen istället för att peka finger mot den som behöver hjälp. Det går ju att torka av hjulen. Det går att be ett par starka gymmare om hjälp att lyfta nerför de fyra, fem trappsteg som saknar hiss. Det går att säga till eventuella frågvisa besökare att man gjort ett undantag från reglerna då det finns särskilda skäl. Men knappast någon hade frågat om saken eftersom badhuset idag, så när som på simskolegruppen, var helt tomt. Jag har skitsvårt för paragrafryttare. Inte bara när jag drabbas av dem själv. Jag minns så väl den där insändaren i lokaltidningen härom året. Den om hur rullstolsburna bemötts just på Västertorpsbadet. Och jag blev så jävla arg. Trodde att den sortens idioter inte längre jobbade kvar, men tji fick jag. På vägen hem kastade fyraåringen en krona i önskebrunnen utanför pizzerian mitt emot badet. Jag var på vippen att kasta i en slant för egen del. Och önska fler människor som tänker själva.
Hur det gick? Jag tog förstås hissen ändå och bad några andra föräldrar om lyfthjälp i den lilla trappan. I morgon ska  ansvarig från idrottsföreningen vara på plats igen. Så slipper jag dividera.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar