Dumstrutar på Örnberget

Promenerade med liten i vagnen och stor på cykel förbi klipporna i Örnsberg på förmiddagen när jag såg tre överförfriskade killar i 25-årsåldern språka med några minderåriga. De ville bjuda dem på starksprit. Tolvåringarna avböjde. 25-åringarna insisterade med intelligenta uppmaningar som "kom igen nu! och "ta en sup!" men tolvåringarna såg mest besvärade ut. Örnberget var redan ganska fullt med folk som både såg och hörde men inget gjorde, så trots att jag hade barnen med mig kände jag mig nödgad att åtminstone säga något. Så det gjorde jag. Och avslutade med att jag tyckte 25-åringarna borde åka hem till sina mammor. "Du kan åka hem till min säng!" var en av idioternas fräscha replik. De andra höhöade korkat. Hade jag inte haft barnen med mig hade jag svarat dumskallarna något de knappast kunde begripa. Och tagit en bild med mobilen om jag haft någon. En bild att skicka till deras morsor. Nu ville jag bara därifrån. Fortfarande vågade/orkade ingen annan av alla solande vuxna på Örnberget lägga sig i. Jag undrade i mitt vid det här laget ej så stilla sinne vad fyraåringen skulle få för bild av vuxenheten. Som ett kollektivt mähä? Det är inte en bild jag ställer upp på att sprida. Men på tillbakavägen skulle vi tvingas passera Örnberget igen. Fyraåringen klargjorde tydligt att han hoppades att "de dumma gubbarna" skulle ha gått hem. Det hade de inte. En sista förolämpning ville de förstås gärna vräka ur sig när jag passerade med huvudet högt och blicken rakt fram. "Här kommer hon! Tiopoängaren!" Visst är det fantastiskt (förutsägbart)? Att när såväl vinkel som argument tryter. Då kan man alltid ge sig på en kvinnas utseende och sexualitet. 2014. Och Hägerstensborna tiger still.