måndag 15 september 2014

Det stora v-modet

Många är besvikna i dag. Inte bara uttalade feminister, utan alla som tror på människors lika värde. Många spyr ut denna besvikelse i sociala medier. Många avfriendar gamla skolkamrater som röstat på SD. Och var och en är förstås fri att så göra. Men jag skulle ändå vilja påminna om att det är viktigt att göra skillnad på partiet Sverigedemokraterna - och dess väljare. Man kan tycka vad man vill om järnrörsledamöter och Åkessons välsmorda munläder. Men väljarna har något viktigt de vill säga och detta bör övriga partier lyssna på. För jag vägrar tro att det enbart är rasister som röstat in SD i riksdagen. Det är ingen slump att Åkesson flirtade med Per Albin Hansson i sin självbiografi. Det är ingen slump att SD har sina trognaste anhängare inom pensionärskåren. De saknar Folkhemmet,  potatis med lingon, Hylands Hörna, bra jobb efter realexamen och SAAB vs Volvo. Tråkigt förvisso, men mycket var också bra, åtminstone för de lyckliga kärnfamiljerna, i denna förenklade tillvaro. Nu ser världen annorlunda ut och ingen kan få mig att tro att något parti kan återskapa en svunnen tid. Men SD försöker med sin retorik om trygghet och svenskhet. Lite som en apa som blundar och stoppar fingrarna i öronen. Krigen pågår där borta, men det vi slipper se har vi inte ont av. Bara vi får vår pannbiff med lök.
Mina vänner förfasar sig över folk som röstar på våldsverkare och tourettespolitiker. Men de flesta Svenssons på landsbygden följer knappt nyheterna. Istället ser de SD:s antirasistreklam på TV4 och tänker att de verkar ju hyvens ändå. De är inte rasister. De vill bara att latmaskarna ska ut. Och det är ju helt i sin ordning.
Nedmonteringen av välfärden har skapat ett missnöje och en rädsla som den nya regeringen måste ta på allvar med start nu. Det kommer inte att bli lätt. Att vägra prata med SD är helt fel väg, men tyvärr den väg de flesta partiledare anammat. Gustav Fridolin är det lysande undantaget. Tyvärr fick mp riktigt dåliga siffror i år, men jag hoppas ändå på nåt slags flerpartiregering à la Finland. Miljön borde stå högst upp på alla regeringars agenda 2014. Mot bakgrund av vilka frågor som lyfts i valrörelsen är det svårt att tro på myten att alla journalister är miljöpartister.

2 kommentarer: