onsdag 5 augusti 2015

VAB - En skam och en förmån.

Jaha. Det var förstås bara en tidsfråga innan det skulle komma brev från Försäkringskassan där de ifrågasätter antalet VAB-dagar också. Minstingen var ju sjuk mest hela tiden i våras och ibland var han hemma en vecka eller två. Ibland bara någon dag. Ibland fungerade det bra att anmäla på telefon och ibland inte. Att så här nästan ett halvår senare sitta och gå igenom gamla anteckningar för att stämma av känns inte jättekul. Men blir det inte rätt riskerar jag ju att bli av med hela faderuttan. Och det vore katastrof för min ekonomi. Så typiskt egentligen. Jag har varit så oerhört noga med att göra rätt. I våras ringde de och frågade om en massa olika dagar och det visade sig att det var de som missat. Men nu har de hittat ett par dagar då förskolan tydligen angivit att lillfisen varit där. Trots att jag åtminstone från den ena dagen har ett färskt minne av att de ringde efter bara någon timme och sa att han hade feber, varpå jag kastade mig på första, bästa tåg till förskolan. Och sedan skrev in sex timmars VAB för den dagen. Helt i sin ordning. Suck.
Nu har jag bara plats 34 i kön. Så snart hoppas jag få saken utredd. Eller kölhalas per telefon.
Aldrig trodde man den dagen skulle komma då man saknar de gamla förisblanketterna. De där som fylls i direkt och skrivs under av förskolan. Onödigt, tyckte man då. Men ack så mycket bättre än att behöva leta i arkiven och, för en stund, kanske skämmas för något man inte ens gjort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar