Ny skateboard

Tioåringen fick en ny kompis gamla skateboard igår och kom hem lycklig, men lite senare än vi bestämt. Hur som helst ville kompisen följa med in och spela tv-spel i röran. Jag har börjat släppa lite på min rädsla för att bjuda in folk, för barnens skull. De flesta barn bryr sig ju inte så mycket om hur det ser ut även om en och annan har kommenterat. Då säger jag bara som det är. Att jag är ensam med barnen och inte orkar. Inget barn har ställt någon följdfråga hittills eller uppfattat det som konstigt. Jag tänker att de förstår mer än vuxna . Det är ju jobbigt att städa, liksom;-)

Så killen var här i några timmar och var väldigt rar och trevlig. Lite blyg, som min O, men dukade undan sin tallrik och tackade för maten. Någon tid när han skulle hem hade han inte. Misstänker att det är ännu stökigare hemma hos dem då man aldrig ser mamman, pappan ser hemskt sliten ut och barnen oftast ränner ute för sig själva på kvällarna. Precis som förr alltså. Och skönt för mig att se att det finns andra som inte är perfekta, även om jag är betydligt tuffare med tider och utevistelse på egen hand. Jag sa att han är välkommen flera gånger. Det är roligt att O fått nya vänner nu, när han återgått till en del vanliga lektioner istället för skolans helt felinriktade ”specialgrupp”. Men skulle tro att Coronans framfart också spelat in. Det är så få barn på skolorna här i Sthlm att de slagit ihop flera klasser och driver all gympa utomhus.

Idag ville sonen att jag skulle väcka honom 06 så att han skulle kunna mecka med sin nya bräda för att hinna ta den till skolan. Då jag knappt sovit något var jag förstås vaken då, så jag slapp ställa larmet och väcka lillfisen som fortfarande sover sött. Hoppas ni alla får en fin torsdag. Jag tänker göra det bästa av dagen. Själosamtal hos Kyrkan och senare en ny rundgröpning i de nedre regionerna. Håll tummarna för nåt som hjälper i båda fallen!